Avatar Times
utforska medvetandet
nummer sjutton
Avatarkursen är varken mer eller mindre än en flykt från en sinnesfälla, som du har suttit fast i så länge att du har glömt hur frihet känns.
Hitta din egen kraft
av Harry Palmer I en ambition att kategorisera verkligheter, kom någon på koncepten objektivitet och subjektivitet. Objektivitet refererar till en verklighet som är utanför ditt sinne och subjektivitet refererar till en verklighet som är inuti. Exempel: en stol mitt i rummet är utanför ditt sinne, så detta skulle då betraktas som objektiv verklighet. Du har känslor för stolen och tänker att den är vacker. Idén ”vacker” är inuti ditt sinne och anses vara subjektiv verklighet.
Inga problem än så länge, eller hur?
Objektivitet och subjektivitet verkar vara logiska kategorier tills grejerna som de inkluderar börjar gå över gränserna. Tänk dig, till exempel, att alla andra också tycker att stolen mitt i rummet är vacker. Stolen är placerad på ett museum och beundras av tusentals konstkritiker som kom för att se den vackra stolen. Den subjektiva idén ”vacker” har, genom överenskommelse, fått karaktären en objektiv verklighet. Både stol och idén vacker är nu utanför ditt sinne.
Okej, detta är inget vi behöver hetsa upp oss över, men notera skapelseflödet. Det börjar med en subjektiv idé, når överenskommelse och slutar som en objektiv kvalitet. Om du tänker på det inser du att det är ännu ett argument för Avataraxiomet: ”När du lever avsiktligt, skapar föreställning upplevelse”.
Är skönhet alltid subjektiv? Vissa av er säger ja. Så låt oss bli ännu mer grundliga. Det står ”någonting” mitt i rummet. Detta någonting är den objektiva verkligheten utanför vårt sinne. Andra skulle hålla med om att det står något mitt i rummet. De kan också se det. Du bestämmer dig för att kalla detta någonting för en ”stol”.
Idén ”stol” är inuti ditt sinne. Det är en subjektiv verklighet. Någon annan kanske etiketterar saken mitt i rummet som någonting annat. ”Oh, det där är en sittare.”
Så länge det finns oenighet om vad man ska etikettera denna sak mitt i rummet som är det ingen tvekan om att etiketterna är subjektiva. Du har en grupp som kallar saken för en ”sittare” och du har en annan grupp som kallar den för en ”stol”. Alla har rätt till sin synvinkel. Vi bör släppa det där, men sen ställer någon den allra farligaste frågan: ”Vem har rätt?”
Vad som är rätt… är som ”skönhet”; det är alltid subjektivt, eller? Inte alla håller med. I sittarelägret är ”sittare” rätt. I stolslägret är “stol” rätt.
Låt oss anta att istället för att diskutera någonting mitt i rummet diskuterar ni religiösa övertygelser. Skulle du gilla om någon påpekade att dina religiösa övertygelser är subjektiva? Vad leder det till? Det leder till att människor försvarar sina subjektiva åsikter.
Stollägret attackerar sittarelägret och dödar dem alla. Det är ett heligt krig. Precis efter att den sista mördade sittaren drar sitt sista andetag, har etiketten för den saken mitt i rummet blivit en enhällig objektiv överenskommelse, en stol. Kan du se det?
Kommer korstågen i annat ljus av detta?
Hur mycket blodsutgjutelse och kaos har inte orsakats av människor som försöker att vända en subjektiv åsikt till att bli en objektiv verklighet? Hur många människor tryggar sin tro genom att övertala andra? Det finns en viss nonchalans om att "leva och låta leva" filosofin som inte alltid sträcker sig till allvarliga frågor eller till de frågor som vi bestämde oss för att göra allvarliga.
Om du vill gå vidare och bli ännu mer grundläggande bortom språk och etiketter kommer du att märka att du hanterar perception, intryck och förnimmelser. Fortsätt lyssna, för jag kommer att förflytta detta samtal bortom mentala spekulationer. Se dig omkring och ta bort alla ordetiketter från allt du ser.
Du kan göra det. Ta bort ordetiketterna från allting.
(Det blev tyst i rummet).
You can do it. Take the word labels off everything.
(The room becomes very quiet.)
Detta är riket av rena former. Vissa anser detta vara ultimat objektivitet. Men lägg märke till att jag fortfarande använder ordet ”anse”. Vissa anser…
Anse är en subjektiv process, så du har fortfarande en liten del subjektivitet även i detta rike av rena former. Nästa påstående kan komma att överraska några av er: Denna lilla bit subjektivitet som inte kan elimineras från riket av rena former är du.
Är du subjektiv? Är ”jag” subjektivt”? Tja, du är ju inte något objekt, eller hur? Och du är inte en kvalitet som alla håller med om.
Låt oss gå ännu ett steg längre och gräva i detta ”du-jag”?
Ta bort alla ordetiketter från du-saken som tittar sig omkring. Bara släpp alla antaganden och definitioner som du har för din jag-sak.
Kärnan i frågan är att du är bortom dikotomin subjektiv och objektiv. Det finns en medvetenhet om mentala former som är formade som medvetenhet.
Kan någon gå längre?
Illusionen som du skingrar är att medvetenheten är inuti sinnet, och något annat är utanför sinnet. Detta något som är utanför sinnet - objektiv verklighet – verkar vara oberoende av dig. Men det är du som gör det oberoende. Du avgör subjektivt vad som är objektivt.
Om du slutar separera koncepten från formerna, och kastar ut alla definitioner och kanter, är allting en odifferentierad helhet. Kasta ut subjektet ”jag” och det objektiva ”det” och det finns bara en potentiell enighet som väntar på att definiera sig själv.
Det finns ett citat i Bibeln: ”I början var ordet, och ordet var hos Gud, och ordet var Gud.”
Nu diskuterar vi Avatars födelse.
Det jag har pratat om är hur du fastnade i sinnesfällan. Det började såhär: du drog slutsatsen att du är resultatet av en oberoende objektiv verklighet som är därute och bortom din kontroll. ”Överge allt hopp Ni som träder in här”.
Du tanker dig att medvetandet stiger upp från världen snarare än att världen stiger upp ur medvetandet. Eller, om man formulerar det annorlunda, du tror att din subjektivitet steg ur objektiviteten. Den dag du tror på detta är du fången. Hejdå säger vi till ursprungsvarelse. Du har skapelseflödet riktat åt fel håll. Det flödar in i dig.
Fällan försöker övertyga dig att dina föreställningar orsakas av dina upplevelser. Du börjar se världen som orsak till dina föreställningar. Du är fast.
Du får psykoterapi att leta i det förflutna. Du får religiösa att leta efter syndare och anti-sociala influenser. Du får sökare att leta efter tidigare liv, fosterupplevelser och barnmisshandel. Och den enda tröst som någon av dessa betraktelsesätt har råd att leda till är att du slutar bråka och kapitulerar för fällan.
Du har offrat helheten för en ynka skärva hjälplöshet. Du har övergett kraften i att fatta egna beslut.
Det gör mig glad att meddela att det inte är världen, det är inte i det förflutna, det är inte dina föräldrar som är ansvariga för hur du upplever verkligheten. Ditt öde formas inte av mötet med någon objektiv verklighet; det formas av tolkningen som du lägger på det uppfattade mötet. Stanna i fällan eller vakna och få allt.
Avatarkursen är en magisk resa genom medvetande för att finna kraften att forma verklighet, både subjektivt och objektivt. Kliv ombord.

Historien om Avatarkursen
Artikeln ovan är hämtad ur en föreläsning som jag gav om bakgrunden till kapitel 13, “THE GREAT DIVIDE”, i min bok ”Lev utifrån din fria vilja, upptäckten och utvecklingen av Avatar”. Du kan ladda ner en gratis elektronisk kopia av den här.
Extraordinära ögonblick
För det första, ett tack till dig för att du gör detta material tillgängligt för mig. Jag har kämpat med att låtsas vara mig i större delen av mitt liv. Jag var så långt borta från mitt ursprung att jag inte ens kunde identifiera vem jag var eller när jag var mig själv eller inte var det. Genom övningarna har jag på ett tydligt sätt upplevt vari problemet ligger och ännu bättre, övningarna erbjöd lösningen. Vilket är mer än de flesta terapier gör. Jag har skapat primären att gå Masterkursen och jag känner mig väldigt motiverad att bidra till att göra denna vackra planet mer upplyst genom att hjälpa andra att återta sin förmåga att ha positiv kontroll över sina liv och bli lyckligare och bry sig om hela världen. Tack. -L. v/d L.
Jag fick en känsla av personlig drivkraft och frihet att skapa som har täckts av sekundärer likt havstulpaner. Jag är väldigt ambitiös i att skapa eko-socialt välbefinnande globalt och att utveckla den nya visdomsekonomin ur den nuvarande kunskapsekonomin. Avatar är den första kursen jag har hittat som behandlar hur medvetandets funktioner. –A.W.
Kära Harry,
Idag är vi på dag 10 av Avatarkursen i Melbourne och jag bevittnar de stora mirakel som dina verktyg skapar.
Barbara har just gått i mål och åker hem som en lycklig kvinna, förälskad i sitt liv och sin familj.
Hennes dotter Alison är en FELLOW AI, och jag älskar hur vi får bry oss om varandras familjer på ett sådant tillåtande sätt. Alison lyser också och hon går ut med sin nya mamma som på bara 10 dagar har förändrat så mycket att hon har skapat ny kärlek för sin man, sin familj och sina barn, och är fri från skuld och ilska som hon har levt i sen sin sons död. Vi, i detta fantastiska team, är så lyckliga över att vi har fått vara en del av ett sant mirakel. –S.Z.
Kära Harry,
Någon berättade för mig att detta går rakt in i dig. Jag tycker att det är fantastiskt, även om jag måste kommentera hur många som använder ordet ”fantastiskt” här.
Hur som helt, jag är 16 år gammal, i Australien. Jag är i Melbourne, den 1-9 mars, Avatarkurs. Du har gjort ett briljant jobb! Allvarligt, jag hade ett stort antal tvivel innan jag kom hit. Min mamma hade redan skickat mig till tre rådgivare och skulle precis ge upp på mig. Hon gick kursen först. Hon förändrade så mycket till det bättre. Jag mådde jättebra. Min flygresa går om några timmar och jag är glad att åka hem, inte för att jag ogillade upplevelsen, men för att jag, i mig själv, kan känna skiftet. Mitt förflutna har inte längre kontrollen. Jag tycker om att växa. Jag kan knappt minnas de flesta av mina känslor för att vilja gå tillbaka. Jag har så många att tacka, på resan mot kärnan, även om det bara är två stycken! 1. Du, för din förtröstan och tro. Du har förändrat så många genom att låta dem inse och uppleva. Och 2. Mig själv. Det är det bästa. Nu är jag ursprung, kraften! ALLTING! Det är jag som gör det för mig. Du ska känna dig stolt, vilket är fantastiskt (där var det ordet igen), och det är så coolt! –S.B.
Kära Harry,
För fem månader sen, lämnade jag min hemstad Park City, Utah, för jag ville inte leva i staden där min ex-man, nykter alkoholist, och hans nya fru, en av mina väninnor, levde. Jag flyttade till Hawaii för att komma ifrån det. Efter min försoningsvandring i kvällssolen, visste jag att jag kunde leva nära dem, möta dem och känna ingenting annat än kärlek och medkänsla för dem båda. Tack, harry. Detta är fantastiskt. Dessa kurser är otroliga. –C.H.
För fler ”extraordinära ögonblick” från Avatardeltagare, gå till AvatarResults.com

Är det inte dags?
Om du vill att en Avatarmaster kontaktar dig, klicka här.
Med Avatar är alla vinnare. Varje människa som blir Avatar skiftar det kollektiva medvetandet mot större tolerans och förståelse. När du hjälper dig själv med Avatar hjälper du alla andra samtidigt. –Harry Palmer