The Avatar Times
utforska medvetandet
nummer tjugoett
Vetenskapen kan visa att vissa fysiska egenskaper är genetiskt kodade i en individs DNA. En persons blå ögon och en annans bruna ögon kan spåras till vissa genetiska mönster. Hud, fjäll, fjädrar och hår, liksom tusentals andra fysiska egenskaper kan förklaras i termer av ärftligt genetiskt, material, men hur är det med instinkter, sociala beteenden och mänskliga motiv? Var kommer de ifrån?
The Ash Is Falling
av Harry Palmer
Jag brukade föda upp grisar och konstaterade att de var naturligt skickliga på att bygga skydd. Det är förmodligen därifrån som historien om "De tre små grisarna" kommer från. Den första lilla grisen byggde sitt hus av halm, den andra lilla grisen byggde sitt hus av pinnar och den tredje lilla grisen byggde sitt hus av tegel. Det senaste bygget kan ha varit ett kreativt påfund hos berättaren, men grisar bygger verkligen skydd och de är ganska bra på det.
Jag hade en etthundratrettio-kilos sugga som hette Viola som kunde förvandla en mjuk bit av marken och en hög med pinnar till ett grisskydd på en förvånansvärt kort tid. Hon var en riktig bäver. Hon kunde dra ihop grenar i en hög, lämpa av några munnar torv på dem och sedan rulla högen platt. Sedan skulle hon dra dit några grenar till, fler munnar torv och sedan rulla den platt igen. Först trodde jag att hon byggde ett fundament, som verkligen skulle ha varit förvånansvärt.
Fundament är ett tecken på att ett medvetande som kan förutsäga konsekvenser, har vaknat. Om du arbetar vid en arkeologisk utgrävning och söker efter forntida civilisationer, och du upptäcker något som ser ut som ett fundament så har du träffat på en källa till framgång. Fundament är en övergång från instinktiv skyddsbyggnad till intelligent skydds-byggnad. (Samma övergång finns i byggandet av liv.)
Hur som helst, grisen byggde inte ett fundament, hon höll på att bygga ett skydd uppifrån och ner. Den toviga högen med pinnar och torv var hennes tak. När hon väl var nöjd, lyfte hon upp kanten med trynet och kröp under. Hon reste sig upp och taket böjdes efter ryggens kurva. Från undersidan tryckte hon upp en jordvägg med sitt tryne. När jorden runt henne var trettio centimeter hög, knäböjde hon ner i hålet som hon hade grävt och lät kupoltaket vila på väggarna. Jag undrade om detta var den naturliga förebilden för katedraler och byggnader med kupoltak. Det gör en ödmjuk om man tänker sig att Amerikas regeringsbyggnad kan ha varit designad efter ett grisskydd.
Det fanns ingen utgång. Först trodde jag det var ett misstag, men vid närmare eftertanke kan man uppskatta hennes val av design om man skall nedkomma med ett dussin, livliga smågrisar (vilket hon gjorde några timmar senare).
Inom loppet av en eftermiddag hade Viola byggt en griskupol med plats för en, med ett tovigt, vattentätt tak som skulle skydda hennes nya familj från sen vårsnö. Vilken gris! Det som förbryllade mig var att Viola hade blivit född och uppvuxen på ett betonggolv på en kommersiell svingård. Hur kunde hon veta hur man bygger skyddsrum?
Smågrisar är känsliga för kyla och utan kunskap om skyddsrum skulle arten inte kunna överleva. Så hur går denna skyddsbyggarinstinkt vidare från generation till generation? Jag är säker på att bredden på hennes tryne och färgen på hennes ögon bestämdes av nedärvd DNA, men hur ärvde hon sin kunskap om att bygga ett skydd? Är skyddsbyggandet ett förfinat beteende som utvecklats under många generationer och förstärkts av naturligt urval?
Att se Viola bygga sitt hus fick mig att undra om det finns någon kosmisk minnesbank för medvetandet som förmedlar instinkter från generation till generation, art till art, någon slags lagerutrymme som fungerar "mellan liv”.
Naturligtvis kan instinkter begränsa dig till ett föråldrat beteende. (Förmodligen därför som intelligens uppfanns, öh!). Att följa instinkter är ungefär så konservativt som det kan bli. Om något fungerade för farfar, så kommer det att fungera för dig. Kanske ... kanske så länge de utmaningar som din farfar mötte är detsamma som du ställs inför.
Om klimatet blev varmare, skulle Viola ändå bygga ett härbärge för sina kultingar? Skulle de kvävas i värmen? Personligen tycker jag att Viola skulle ta befälet över sina instinkter och vara intelligent nog att hitta på något. Men det väcker allvarliga frågor för arter med begränsad intelligens. Och tänk om jorden blir förgiftad av föroreningar eller nedfall? Sanering är förmodligen bortom en gris intelligensförmåga.
På sextiotalet hoppade jag av och återvände till landet. Planen var att bli självförsörjande: att odla min egen mat, bygga mitt eget hus och överleva genom mina egna ansträngningar.
Vill du veta en sak? Att leva av det som marken ger var det enklaste jag någonsin gjort. Alla problem om vad man ska odla, när man skall plantera och hur man bygger, löstes för hundratals år sedan. Jag hade ett hus, massor att äta och var uttråkad nästan till döds. Istället för att överleva kändes det som om jag var på väg mot utrotning. Välstånd betyder inte alltid att du utvecklas. När det kommer till kritan, verkar utveckling vara viktigare än att vara framgångsrik. Så utmaningarna vi möter är kanske bra saker.
Jag brukade avsluta mitt föredrag med en berättelse om en tropisk gnagare som utvecklades under dinosauriernas era. Denna lilla fyrfoting var unik eftersom den var täckt med tunna, enkla fjädrar som du och jag skulle kalla hår.
Hår i ett tropiskt klimat är ingen bra idé, det löser egentligen inte några problem man har med själva klimatet. I själva verket är det en belastning. Så mycket att det stackars djuret var tvunget att gräva ner sig under jorden och bara komma ut på natten. På plussidan fick det som följd att djuret undvek kallblodiga rovdjur som jagade under dagens hetta.
Men modemässigt var alla på den tiden fjälliga och tjockhudade. Hår var en kuriositet. Det är inte svårt att föreställa sig de stora fjälliga härskarna i Jurassic-träsket betrakta den håriga gnagaren som grävde i marken och höra dem skratta. Hår! Att leva under jorden! Vilket missfoster!
Sedan började det snöa!
Naturligtvis känner du till resten av historien: Gnagare överlevde istiden, vilket dinosaurierna inte gjorde.
Att odla hår var en evolutionär anpassning före sin tid. Det kom inte från instinkter eller ens från intelligensen, det var en mutation. Kalla det ren och skär tur om du vill, men att ha hår och en grävande förmåga förberedde musfamiljens förfader sin familj för framtiden. Om det finns något arkiv av kollektivt medvetande som plikttroget registrerar livets erfarenheter och designar instinkter för nästa generation, påbörjade den här musen ett nytt kapitel. Päls var en slumpartad mutation som illustrerar att du ibland överlever genom att vara annorlunda och bryta med det förflutna.
Ju mer självdesignande som en varelse blir, desto mer kan den anpassa sig till förändringar. Om dinosaurien hade haft en större intelligens och färre instinkter kunde den kanske ha överlevt istiden genom att bära en pälsjacka av musskinn, men dinosaurien var inte självdesignande, den saknade intelligensen och flexibiliteten att hantera stora förändringar.
Tiotusentals Avatardeltagare utformar idag fundament som kommer att förbereda dem för den sociala förändring som är på gång: övergången från ömsesidigt destruktiva samhällen till en upplyst civilisation på jorden. Man kan säga att Avatarer odlar hår. I detta fall är hår förmågan att leva avsiktligt och att se på andra med medkänsla, förmågan till tillit och ett ärligt agerande, förmågan att lyssna och dela med sig och förmågan att förutsäga och utforma de framtida verkligheterna.
Medan några fjälliga skeptiker skrattar, pekar finger och ropar, "Sekt", så börjar askan falla.
Historien om Avatarkursen
Varför betonar Masters känsla över intellekt?
Intellekt är bra när man ska lista ut saker, men det ger bara falska svar på frågan ”Vem är jag, egentligen?”.
Många människor, när de först närmar sig Avatar, är vandrande tankar. Deras intellekt har byggt fordon åt dem av förstenade tankar som man av misstag har uppfattat som ett jag. Detta missförstånd inför vilka de är måste redas ut innan den medvetna anden väcks och det här är inget problem som intellektet kan lösa. Inget som är fött ur intellektet kan uppleva medveten ande. Ögat kan inte se sig själv men det kan, genom direkt perception som överlistar intellektet, känna att det tittar.
Extraordinära ögonblick
(från Avatars Wizardkurs 2008)
Wow! Var börjar man? De senaste två veckorna har gett mig så mycket kraft och grundning. Den här kursen levererar, från djupt integritetsarbete till kraftfulla verktyg för att oskapa identitet!
Jag är sannerligen förundrad över den genomtänkta strukturen som omger den här kursen och den genuina generositet som nätverket erbjuder. Wizards är en säker plats att ”get real” och göra tunga lyft inom de livsområden som hindrar en från att inse ens drömmar; det liv man ser framför sig.
Harrys föreläsningar inspirerade mig och är en sådan värdefull del i den här processen. Jag siktar på att leva i den integritet som Star’s Edge har uppnått.
Jag känner mig så mycket mer verklig efter den här kursen. Det är så många sätt på vilka jag inte har varit ärlig med mig själv, min omgivning, min planet. Jag är mer medveten om vem jag är, mina begränsningar och min kraft, och jag förstår att jag är en underbar skapare som kan hantera mitt liv och bidra till att förbättra världen. Jag ser så fram emot vad som komma skall.
Tack Harry, Avra, Trainers och QM, AI och alla andra som har en del i detta. Jag känner mig supportad. Jag känner mig älskad. Och jag är levande. Kan man begära något mer? –C.J.
Nivån av omtanke och samhörighet på den här kursen har varit så stödjande. Jag inser att mitt arbete här har frigjort utrymmet som nu tillåter det att kännas och upplevas. Jag känner mig berörd och djupt sedd. Jag känner att en inre kamp som började i mina tidiga tonår och som ända sen dess har påverkat mina relationer har släppt. Något dolt har nu tagits bort och mitt hjärta andas i öppenhet och helhet och tacksamhet och styrka.
Dessa ord är så små jämfört med hur den här kursen har hjälpt mig att bli ett varande. –D.C.
Ord kan inte uttrycka min uppskattning, tacksamhet och inte så tyst förundran för vad som har hänt på denna min första Wizardskurs. Mirakel har hänt i mitt andliga, psykologiska läkande, i min rensning och öppnat upp för tillit, kärlek och glädje.
Jag har alltid varit en kärleksfull person och inspirerats till att SERVE andra, men jag har fattat många okloka beslut under de gångna åren. Det är fantastiskt och frigörande för mig att jag nu har en sådan bredd av underbara verktyg med vilka jag kan transformera/ta bort personliga blockeringar som stoppar kärlekens flöde på jorden och bortom. Precis lika fantastisk är upptäckten av och bondandet med min globala Avatarstam. Att komma hem.
Jag kommer att fortsätta att ge Avatarkurser – vilken förmån! Min första internship var för en månad sen och dess nåd fick mig att flyga till Wizards och denna möjlighet för tillväxt utan like.
Jag har lärt mig tillit.
Tack alla, från djupet av mitt varande, genom livstider. Var välsignad. Vi ses på Wizards 2009. –M.S.
Att gå Wizardkursen, det är den största välsignelse jag någonsin har upplevt. Jag ser hur universum rör sig och vad mitt livs mening är i detta universum. Det känns som mina ögon är öppna för hur jag måste leva och hur jag har levt. Tack till alla mina medvetenhets-lärare för att ni ledde mig till Wizardkursen. –K.Y.K.
Ärligt talat så har den här kursen, faktiskt, förändrat mitt liv. Att lära mig hur jag blir ärlig och agerar med avsiktlig intention till att vara VIRTUOUS har skiftat hela mitt varande. Jag har alltid tyckt att jag har varit en ärlig, bra människa, men jag hade ingen aning om hur alla mina handlingar kom ur indoktrinering. Tack för den friheten.
Jag kan inte bärga mig tills jag får dela det här med andra. Jag är så upprymd över att få vara en del av det här teamet. Det finns mer som jag vill dela med mig av, och det tänker jag göra, men jag måste gå nu. Jag har bestämt mig för att bidra till en upplyst civilisation på jorden. Tack för att du har skapat plattformen, utrymmet och verktygen för att allt detta ska vara möjligt. –J.C.

Gör något
Om du vill att en Avatarmaster ska kontakta dig, klicka här.
Med Avatar är alla vinnare. Varje människa som blir Avatar skiftar det kollektiva medvetandet mot större tolerans och förståelse. När du hjälper dig själv med Avatar hjälper du alla andra samtidigt. – Harry Palmer