The Avatar Times

utforska medvetandet
nummer tjugofyra

När vi först började erbjuda Avatar till allmänheten, ansåg vi att det var en bra produkt, att den hade många års forskning bakom sig och att den var enkel att tillämpa. Procedurerna och övningarna var otroligt effektiva på att förändra olika tillstånd. Kursen anpassades efter deltagarens egen takt, och den respekterade vad de redan visste eller trodde på. Dessa egenskaper gjorde kursen integrerande snarare än konfronterande. Folk älskade att gå kursen och de berättade om den för sina vänner. Det var början.

Att bidra till att skapa en upplyst civilisation på Jorden

Öppningstal inför Professional-kursen av Harry Palmer

Vad jag skulle vilja prata med er om är utvecklingen av Avatar och min egen personliga utveckling. Det verkar finnas ett samband.

År 1986 hade lärarna och jag just kommit ut ur en 10 års inskränkt fattigdom av att arbeta 60 och 70 timmars veckor för en religiös organisation, som jag av flera anledningar hade tappat förtroendet för. Det är en helt annan historia, men poängen är att jag var trött på manipulativa religioner, hycklande präster och ideella organisationer, särskilt den ideella delen.

Egentligen hade jag glidit ifrån den organisationen flera år tidigare än de andra lärarna och jag väntade tyst på att de antingen skulle bekräfta min skepsis eller förnya min tro. Tja, ni vet hur det gick. Under denna avvaktande period började jag utforska världen som en småföretagare. Under tre år startade jag fem företag som alla var mer eller mindre lyckade, men inte särskilt spännande.

Så det var där jag var, år 1986. Jag låtsades vara medlem av en religion som jag inte trodde på; jag drev företag som inte roade mig; och jag vaknade varje morgon med känslan av att svaren till livet gled allt längre bort. Några av er har varit där. Det är molnets mörka sida.

Det positiva med dessa sakers tillstånd var att de ledde mig tillbaka till min studie av österländsk filosofi och in i forskningen om förlust av sinnesintryck, som allt sammantaget så småningom sammanföll i skapandet av Avatarkursen. Jag har ganska utförligt beskrivit denna period i boken "Lev utifrån din fria vilja".

Låt mig beskriva motivationen bakom våra tidiga leveranser av Avatarkursen. Vi hade en genombrottkurs för medvetandeträning som vi kunde lära människor att använda, och de betalade oss för undervisningen och erfarenheten. Kursen var så effektiv att vi erbjöd en pengarna-tillbaka-garanti. Och det fanns nästan inga som utnyttjade erbjudandet. De som avlagt examen skröt om resultaten och med liten eller ingen reklam fortsatte vi att växa snabbt.

Vi hade en enkel affärsplan: Människor skulle betala oss en kursavgift och vi skulle se till att de förstod materialen och att de fick kunskap i hur man använde dem. Det var en affär som båda parter tjänade på. Vår marknadsföringsplan var att nöjda elever skulle berätta vidare för andra och de andra skulle vilja gå kursen. Det fungerade och var omöjligt att hejda.

Nu måste ni ursäkta min oblyghet, men orsaken till varför detta fungerade så bra berodde på att ingen annan i världen erbjöd ett program för medvetandeträning som ens kom i närheten vad det gäller att vara så rättframt, enkelt och effektivt som Avatarkursen. Så vi växte i självsäkerhet och förmodligen även lite i att vara arroganta ... Okej, kanske i att vara mycket arroganta.

Jag föreställde mig att våra kunder skulle säga; "Harry, jag ser att jag blockerade mig själv mentalt och nu inser jag att jag kan skapa det liv jag vill ha".

Och jag skulle säga "Tack så mycket för att du gick kursen. Vi är glada att du tyckte om den". Och affären var avklarad. Men vi hade underskattat fördelarna på våra egna liv med att tillhandahålla Avatar. Vi blev bättre på att instruera och produkten fortsatte att utvecklas, tills det fungerade bättre än vi hade föreställt oss.

En dag drog en framstående New York psykiatriker, som hade skickat hela sin personal att göra Avatarkursen, mig åt sidan och med den största upphetsning jag någonsin sett honom visa, utbrast han; "Vet du verkligen vad det är du har här? Har du någon aning om vad du har upptäckt? Du lär ut metoder för transformation av medvetandet som är effektivare än allt jag lärde mig under åtta år av utbildning i psykoterapi."

Så nu kanske ni förstår varför vi var arroganta.

Dagar eller veckor efter avslutad kurs, fortsatte människors uppfattning om vad de hade upplevt att växa. De insåg att de verkligen var fria från sina gamla begränsningar. Några upplevde ett egofritt medvetande. Det fångade min uppmärksamhet. Deras energinivåer sköt i höjden. Vi fick de raraste brev som beskrev hur de hade använt verktygen för att skapa mirakel i sina egna liv och i andra människors liv.

Till en början tyckte vi att breven var bra marknadsföringsstöd, men de var mer än så. De var insikter från människor som lärde sig att vända kämpandet och lidandet i sina liv till värdefulla lärdomar. Och de ville dela med sig av sin omvandling. Det var så Avatar Masterkursen kom till.

Avatarer upplevde inte bara sig själva som upphov till sina egna tankar och föreställningar, de närmade sig gränsen för den mystiska upplevelsen av ett kosmiskt ursprung. Efter att ha kört en av processerna i flera timmar, kommenterade en student; "Det känns som om jag är i gudsterritorium."

Majoriteten av de nyexaminerade Avatarer fortsatte att utvecklas till visare, mer fridfulla människor med ökad medvetenhet. De blev säkrare i sin förmåga att skapa. De kände sig trygga, några blev det för första gången i sina liv. De tog beslut utan att stöta på skuld eller tvivel. De lärde sig att anpassa föreställningar och handlingar med ett mål. De började uppskatta livet, och många blev ekonomiskt framgångsrika. De var vakna och redo att delta i skapelsen. Ni vet vad jag talar om.

Ibland när de nyutexaminerade skakade min hand, var de ovilliga att släppa taget. De kunde se mig i ögonen med en helt vaken blick som frågade; "Vad ska jag göra nu? Är det något i världen som behöver göras?"

Och jag vände ut och in på mig själv för att söka svaret på den frågan. Är varje försök att förbättra världen egentligen bara ett motstånd mot att bli oskapad? Är det tillräckligt att återgå till freden och lugnet i sitt eget centrum och bara se världen fortsätta? Att uppskatta allt, att förstå allt, att förlåta allt, bortom alltet? Eller finns det något mer att utföra?

Det är frågan bakom blicken. Det är vad som fick människor att hålla fast min hand och undrande titta in i mina ögon. Vad gör vi nu? Vi har funnit de svar vi sökte, vad gör vi med dem? Förut höll vi oss sovande genom att inte veta, men nu vet vi.

Jag tror att när du ärligt ställer en fråga och är villiga att få den besvarad, kommer universum att hitta ett sätt att svara dig. Fanns det något mer som jag skulle vilja göra?

Ett svar återvände till mig. Det kom i form av en drömbild av en helig man, som talade till mig med en indisk brytning. Han sa; "det kollektiva medvetandet är inte i huvudet. Ditt huvud är i det kollektiva medvetandet."

Efter att jag hade upprepat det några gånger, började jag att förstå. Det räcker inte att arbeta med sig själv. Det kommer en punkt där personlig utveckling måste gå längre än självrannsakan, in i socialt ansvar. Det kollektiva medvetandet är inte i ditt huvud. Ditt huvud är i det kollektiva medvetandet.

Minnet av de långa handskakningarna och de nyexaminerade Avatarernas blickar kom tillbaka till mig och började bli begripliga. Avatarerna utvecklas bortom självrannsakan. De har tagit sig igenom labyrinten av självbedrägerier. De är vakna i nuet och ser på världen.

Så på sitt sätt förklarade universum varför de utexaminerade Avatarerna stannade kvar. Frågan landar i detta: Om man på något sätt har förvärvat förmågan att skapa en civilisation som är mer fridfull, klok och med högre kvalitet än vad som finns för närvarande, är det då ansvarsfullt att gå och sätta sig på en strand och ägna sig åt navelskåderi?

Så idag när utexaminerade Avatarer ger mig den där frågande blicken, tittar jag tillbaka och säger: "Jag bidrar till skapandet av en upplyst civilisation på jorden. Vill du vara med mig?" Wow, gissa om de vill!

Detta uppvaknande till ett större ansvar är orsaken till att våra Avatar Masterkurser är fulltecknade. Människors ögon börjar tindra när de tänker på att sprida Avatar. Det är fantastiskt. Hur skulle du vilja presentera för någon som du bryr dig om, den erfarenheten som de, medvetet eller omedvetet, har sökt under livstider? Åh - och få betalt för det.

Att tillhandahålla Avatar som ett vinstdrivande företag är bra på alla sätt och vis. Du bidrar till något värdefullt, men du gör det inte som en ouppskattad uppoffring. Jag tror det är därför som Avatars nätverket fortsätter att växa. Den tillhandahåller en utbildning som lönar sig, som är fri från dolda förpliktelser, trossystem eller skuldresor.

Det första du kommer att märka hos en framgångsrik Avatar Master är att de är medkännande och äkta. Detta är ingen skum religion. Du kommer inte träffa på Avatar Masters nervöst skruvande på sig med mössan i hand, när de ber dig om en donation. Nej, om de gjorde det skulle folk undra hur mycket de skulle ge. Har de gett tillräckligt? Har de gett för mycket? Hela transaktionen är omgiven av frågetecken. Masters sätter ett rimligt pris och håller fast vid det. De tillhandahåller en värdefull tjänst för ett rimligt pris.

Egentligen är det bättre än ett rättvist utbyte, eftersom produkten inte slits ut och blir bättre och bättre för resten av studentens liv. Önskar du inte att du kunde få ett sådant avtal på ett hus, en bil eller till och med på en högskoleutbildning?

För mig, och jag tror att för många av lärarna här, har det varit en lång väg från flyttanken från 1986 fram till nu. Vi har skickligt undvikit några av de värsta människor du kan tänka dig, men också träffat många av de bästa och smartaste.

Jag vet inte riktigt hur jag skall uttrycka den djupa uppskattning som jag känner för ert stöd och för er vänskap. Jag tror att jag bara ska uttrycka min uppskattning genom att fortsätta framåt och bidra med vad jag kan för att skapa en upplyst civilisation på jorden. Känn er fria att ansluta er till mig om ni vill. Tack skall ni ha.

Historien om Avatarkursen

Hur skiljer sig Avatar från andra metoder eller självhjälpstekniker?

Människor argumenterar oftast för eller emot föreställningar om vad som är sant. De praktiserar något eftersom de tror att det är sant. Någon säger; "Det är så här man ska leva", och eftersom de är så övertygande eller är karismatiska förebilder eller har någon makt över dig, så tror du på deras anvisningar. Jag säger inte att det här nödvändigtvis är en dålig sak, men det är den stora skillnaden mellan Avatar och de flesta andra metoder. Avatar kommer inte att berätta för dig vad du ska tro. Det kommer att avslöja för dig vad du redan tror och varför.

Avatar kommer att göra två saker för dig: för det första visar det dig hur du binder samman punkterna mellan dina föreställningar och vad du upplever i livet; och för det andra kommer det att lära dig hur du löser upp en föreställning som skapar en upplevelse som du inte vill ha. Fokus ligger på att utforska medvetandet och bara ändra saker i livet som du vill förändra.

Extraordinära ögonblick 

Ord kan inte beskriva den “förundran” jag känner. I mig har det alltid funnits ett frö av en föreställning om att det är något magiskt över att hjälpa människor att läka och växa (förutom psykologi, rådgivning, återfödelse etc.) och jag har hittat det – Avatar är magin. Fantastisk skapelse, Harry!

Jag trodde att det bara skulle kunna finnas några munkar på en bergstopp som hade denna magi/hemlighet men den är faktiskt tillgängliga för alla. –A.B.

En vän bjöd in mig till ett eftermiddagsintro om Avatar i Halifax – en snöig lördagseftermiddag i mars. Jag blev tillräckligt intresserad för att anmäla mig på söndagspasset med en liten grupp i 2,5 timmar. Jag hade studerat och praktiserat Buddhism under fyra år och njöt verkligen av det jag lärde mig.

Jag kunde inte motstå att komma till 9-dagars-kursen i Montreal två veckor senare. Jag hade förhoppningen att denna kurs verkligen skulle höja mitt praktiserande, men föga anade jag (såklart), vad jag skulle få möta. Jag är så tacksam för ditt arbete, ditt åtagande och din förmåga att sammanställa materialet i det här formatet. Det verkar så tillgängligt. Det bjuder så ödmjukt in till att känna.

Idag är den nionde dagen. Jag känner mig så ljus och glädjefull. Jag ansåg mig själv vara en optimistisk person innan den här kursen. Nu känner jag att jag fritt kan ge av mig själv till alla människor i mitt liv. Vilken underbar gåva till mig själv och till alla som jag delar det med. Jag kommer på Mastern. Tack Harry. –D.R.

…jag är så lycklig eftersom jag har uppfattat hur jag kan bidra till att skapa och upprätthålla en EPC, som du har valt att ägna hela ditt liv åt. Jag är läkare och jag älskar det jag gör och jag vet att jag kan hjälpa till som just läkare och jag känner att jag gör det jag vill. Jag vet hur jag kan bidra genom att skapa goda och proffsiga läkarstuderande i framtiden, och att hjälpa alla som jag lever med, min make, mina barn och mina vänner, att hjälpa till med deras omvandling med all min kärlek och med mina handlingar. Tack för all kärlek och medkänsla som du visar oss alla. Vi ses på Wizards 2009. –R.K.

Som så många andra på krusen kände jag att mitt liv hade begränsats av dåliga beslut i det förflutna och av överträdelser som jag inte hade haft modet och ärligheten att ta ansvar för. Dessa två veckor har varit alldeles fantastiska då min ärlighet med mig själv har förbättrats och mitt medvetande har expanderat. Jag känner att det är möjligt att gå djupare ner i hemligheter och dolda agendor och Float (öa: ett engelskt ord vi har valt behålla, som beskriver icke integrerade mentala strukturer som flyter runt i sinnet.) I slutändan var det känslomässiga stunder där många ogenerade tårar föll och där känslan av att helt äga ansvaret för mina mörkaste hemligheter och ögonblick var helt smärtfri.

Den märkliga känslan av att känna mig rofylld ena ögonblicket och sen uppväckt i nästa var fantastisk, för att sen i nästa stund kunna skratta åt mig själv. Det är en upplevelse jag rekommenderar till alla.

Ett litet steg närmare EPC. Tack ni till alla som följde med på resan och allt det bästa till alla som kommer och/eller återvänder. –R.B.

Hela mitt liv har jag letat – jag har korsat fält och öknar. Jag har bestigit berg. Jag har praktiserat yoga. Jag har mediterat i timmar men ingenting kan jämföras med lärorna i Avatar och Masters och de slutliga insikterna på Wizards.

All smärta, depression, sjukdom och begränsade horisonterna är borta och jag glider fram som en örn. Jag har hittat min strömvind. Jag har kommit hem. Tack Harry. Tack Star’s Edge. Tack alla och envar. –A.P.

Inbjudan

Om du vill att en Avatarmaster kontaktar dig, klicka här.

Med Avatar är alla vinnare. Varje människa som blir Avatar skiftar det kollektiva medvetandet mot större tolerans och förståelse. När du hjälper dig själv med Avatar hjälper du alla andra samtidigt. – Harry Palmer

Bjud in en vän till att läsa Avatar Times

Om du vill dela denna resa med andra, berätta för en vän.